prepared to love you
(lyssnar fortfarande på låten från förra inlägget. Den går på repeat. Vet att jag kommer tröttna på den, men åh, låt mig leva och njuta av den i nuet.)
Njuter även av min sista lediga dag. Det har börjat klia i kroppen nu, och jag kommer på mig själv att dansa vart jag än står. Det känns som om min hjärna och hjärta äntligen kommit ikapp varandra, och som om material till koreografier sprutar ur mig. En fullkomligt underbar känsla som jag saknat. Samtidigt längtar jag efter att träffa mina vänner igen, att ta på mig balettskorna, trikåerna, de pösiga, mjuka kläderna, och fokusera på min kropp. Fokusera på att varje kroppsdel gör det den ska, att följa, att känna, att arbeta igen.
Det är galet att något jag gjort varje dag nu i snart tre år plötsligt är på väg att ta slut.
Till hösten kommer jag inte återvända till danssalarna, inte få lägga handen på de slätslipade barréerna, eller känna mina nakna fötter mot det lena golvet. Galen verklighet.
